Hans Einar Skogh

Ni köpte ett växthus, en liten restaurang. Sen blev det två växthus. En större restaurang och ett café. Du tog över stället själv. Gjorde uteserveringen dubbelt så stor. Du tog ett växthus till, med kungen som första gäst. Du gjorde uteserveringen ännu större. Du började med a la carte på kvällarna. Två år senare lyssnade du äntligen på mig och började med konserter. Du köpte en bod, gjorde den till en bar. Du började med catering. Byggde ett bageri. Köpte en pizzaugn. Du har varit chef, servitör, snickare, bagare och precis allt annat. Du har haft visioner och drömmar. Du har kämpat och förverkligat. Sett möjligheter i problemen, fått problem med möjligheter.

Jag beundrar dig för vad du skapat och åstadkommit. Du har lärt mig att man ska sikta högt men med sunt förnuft. Du har visat mig hur man är envis och att det inte lönar sig att ge upp. Du kan vara nära konkurs. Tvingas jobba 350 timmar i månaden. Men det finns en väg igenom det, och det är den man ska gå.

Men du är så mycket mer än vad du skapat. För trots 350 timmar i månaden någon annanstans än hemma har jag växt upp med en närvarande pappa. En som alltid frågar hur jag mår och alltid vet när jag behöver en kram.

När jag berättade att jag ville byta namn och är en hen så ringde du mig så fort du kunde bara för att berätta att det viktigaste i ditt liv är att jag mår bra i mig själv. Att jag är den jag vill vara. Och det är så mycket lättare att vara det när man växt upp i en familj som har motiverat och tillåtit det.

När alla andra säger nej, säger du ja. Kör. Du brinner för det, du tycker om det. Kör. Och det är alltid precis det jag vill höra. Att det inte borde finnas något som ska begränsa mig. Inte trötthet, tid eller ångest. För att jag kan om jag vill och vill jag så ska jag.

Innan jag ens visste om att ingen vill publicera min bok sa du att jag skulle trycka den själv. Som i att du redan vet om att den är bra och ingen annan behöver berätta det för dig. Efter alla nej så är det fortfarande det du säger. Tryck den själv. Du kan.

Du pushar mig alltid. Får mig att kliva närmare mina drömmar. Inte bara genom vad du säger utan också efter hur du lever ditt egna liv. Hur du har krigat för dina. Hur du inte har låtit någon motgång sänka dig. Du har visat dig mänsklig, att det tynger dig och att det inte alltid är så lätt men också att det inte lönar sig att ge upp. Att det någonstans på vägen är värt det. Om du brinner för det, kör. Och du kör. Därför kör också jag.

Många säger att jag är så lik dig. Att utan att veta vem jag är kan de se att jag är ditt barn och de som känner oss båda ser också våra likheter i sättet. I vår humor, i våra goda hjärtan och i vårt driv. Jag skiner upp varje gång. Att jag är lik dig, min förebild och min hjälte. Wow.

Och det var egentligen det jag ville säga med allt det här. Att du är min hjälte.

Du är min hjälte pappa!

farochson.jpg

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s